Betydelse
Naturgeografi utgör den naturvetenskapliga delen utav geografin, till skillnad från kulturgeografi som utför den samhällsvetenskapliga delen. Naturgeografin omfattar jordytans landformer samt de processer som den påverkas av.
Syfte
Naturgeografer studerar fysisk geografi som är en sammanfattning av mark, berggrund, vatten, terrängformer, klimat, dess miljö samt globala förändringar. Fysisk geografi beskriver de styrande processerna samt hur dessa påverkar landskapsutvecklingen.
Naturgeografi omfattar dessutom geomorfologi där jordytans formlära och dess processer som erosion, vittring, sluttningsprocesser samt sedimentation studeras. Dessutom studeras landformer som moränryggar och rullstensåsar.
Vidare omfattar naturgeografin hydrologi, klimatologi, glaciologi samt oceanografi. Inom hydrologin studerar man förekomsten samt processer av vatten på jordens landområden. Sjöar, hav samt vattendrag kartläggs och i Sverige studerar man de fysikaliska aspekterna av sötvatten.
Klimatologi och glaciologi
Inom klimatologin studeras klimatet på global, regional samt lokal nivå. En av de viktigaste frågorna inom dagens klimatforskning går ut på att kartlägga hur stod del av den nutida globala klimatförändringen orsakas av människorna.
Inom glaciologin studerar man inlandsisar och glaciärer samt dess egenskaper. Inom den sista grenen, oceanografi, studeras havens biologi, geologi, kemi och fysik.